Wikipedia-diskusjon:Utvalgt svensk artikkel/2006
Ljud 8:an
Ljud uppkommer när luftpartiklar sätts i rörelse och gungar fram och tillbaka. När detta sker så bildas det förtätningar och förtunningar i luften som i sin tur skapar högt och lågt tryck. Det är dessa tryckvågor som våra örons känsliga trumhinnor snappar upp och förmedlar vidare till hjärnan i form av elektriska impulser.
Frekvens är inte bara en term inom bildteknik. Det är framför allt en term som man ofta stöter på inom ljudvetenskap. Frekvens är ett sätt att ange vågor/svängningar per sekund. Frekvensen för ljud anges, precis som för bild, i Hertz (Hz) och 1 kiloHertz (kHz) är 1000 svängningar per sekund. Tonstyrkan (volymen) avgörs av ljudvågornas amplitud, det vill säga hur kraftiga svängningar ljudvågorna gör.
Akustik: Om materialet i till exempel en vägg är så att ljudet lätt går igenom säger man att väggens transmission är hög. Det ljud som dämpas (fastnar) i väggen kallas absorption. Det ljud som studsar tillbaka i rummet kallas reflexion. Transmission, absorption och reflexion har olika värden för olika frekvenser.
Själva karaktären på ett ljud avgörs av tre saker: grundtonen, transienten och övertonerna. Transienten är själva attacken i ljudet som kan variera i styrka och tid. Övertoner är tillagda toner som alla ljud har (utom sinustoner) och dessa kan variera i antal och styrka.
Människan kan som högst uppfatta ca 20 000 Hz, allt över detta kallas ultraljud. Den lägsta frekvensen ett mänskligt öra kan höra är ca 5 Hz, allt under detta kallas infraljud. Det här är förvisso ganska individuellt men vad som säkert är, är att med åldern avtar förmågan att höra höga frekvenser markant. Vår hörselförmåga förändras också med ljudtryck och frekvens. Vi hör mindre diskant och mycket mindre bas vid svaga nivåer, vid starkare nivåer minskar dessa ”fel” och vi hör tonernas styrka i förhållande till varandra bättre men aldrig korrekt. Det är just detta loudness-knappen på din förstärkare är till för. Den ger mer bas och diskant vid svaga nivåer för att försöka kompensera för detta frekvensbortfall i vår hörsel. På normala till högre volymer skall man inte använda denna funktion om man eftersträvar korrekt ljud.
Ljud =uppkommer genom att ett föremål, det kan vara från musiken , och ljudet kan skapas på flera sätt.
Förtätningar och förtunningar =Vi ser förtätningar och förtunningar i de blå atomerna. Trycket blir som väntat störst i förtätningar och minst i förtunningar.
Ljud kräver materia = Det är att i vakuum finns det inge ljud. Det krävs nämligen materia för att ljudvågor ska kunna sprida sig.
Åska = Det är elektriska urladdningar i atmosfären, yttrar sig som blixtar åtföljda av dunder och förekommer enbart i samband med moln.
Hörbart för människan = Man kan höra ljudet när vi t. ex slår en linjal, krävs det att linjalen svänger tillräckligt snabbt. Linjalen måste svänga fram och tillbaka minst 20 gånger per sekund. Vi säger ett frekvensen måste vara minst 20 hz. Frekvens är antalet svängningar per sekund och mäts i enheten hz. Människans hörselområde brukar anges till 20-20000 HZ.
Ultra ljud = ljud med frekvenser högre än den översta gränsen för människans hörsel ca 20 000 Hz hos unga personer. Ultraljud definieras ofta som ljud med våglängd mindre än 17 mm, dvs med frekvensen högre än 20hz.
Infra ljud = vågrörelse, framför allt i luft, med en så låg frekvens under 20 hertz att den inte uppfattas av människans hörsel.
Eko och Ekolod = Eko är ett ljudfenomen som uppstår om ett ljud reflekteras och återhörs med så stor fördröjning att de uppfattas som ett separat ljud av lyssnaren. Ljudets hastighet i luften är ca. 340 m/s vid 15°C. Ekon kan användas för avståndsmätning, något som exempelvis används i ekolod, där ljudet skickas genom vattnet och reflekteras tillbaka från bottnen eller något föremål i vattnet.
Begynn en diskusjon om siden «Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/2006»
Diskusjonssider er der man diskuterer hvordan innholdet på Wikipedia kan bli så bra som mulig. Du kan bruke denne siden for å begynne en diskusjon med andre om hvordan Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/2006 kan forbedres.
