Hopp til innhold

Bengt af Klintberg

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Bengt af Klintberg
Født25. des. 1938[1][2][3]Rediger på Wikidata (85 år)
S:t Görans församling[2]
BeskjeftigelseSkribent, etnolog, grafiker, folklorist, kunstner Rediger på Wikidata
EktefelleKatarina af Klintberg (1965–)[2]
SøskenManne af Klintberg
Gunila Axén
BarnKarin af Klintberg
Elin af Klintberg
Daniel af Klintberg
NasjonalitetSverige[4]
Medlem avKungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur (1993–)
UtmerkelserProfessors navn
Sveriges Radios Novellepris (2002)

Bengt Knut Erik af Klintberg (født 25. desember 1938 i Stockholm) er en svensk folklorist og skjønnlitterær forfatter.[5]

I Sverige er Bengt af Klintberg spesielt kjent for sine bøker om moderne vandringssagn; Råttan i pizzan (1986), Den stulna njuren. Sägner och rykten i vår tid (1994) og Glitterspray & 99 andra klintbergare (2005). Disse utgivelsene har i hjemlandet gitt opphav til begrepet «klintbergare», som brukes synonymt med moderne sagn. Den førstnevnte utgivelsen er også blitt oversatt til norsk; Den stjålne svigermor (1987). Han har dessuten markert seg som programleder for de populære radioprogrammene «Folkloristisk brevlåda», som gikk på lufta i fem år (1984–89), og det senere «Folkminnen».

Han skal være den eneste av fluxus-bevegelsens svenske kunstnere som har oppnådd å få professortittel, en æresbevisning han ble tildelt i 2006.

Bibliografi

[rediger | rediger kilde]
  • Stigar (1959)
  • Ormkungens krona (1961)
  • Svenska trollformler (1965). [Ny utgave: FIB:s Lyrikklubbs bibliotek nr 216, Tidens förlag. Kristianstad 1980. ISBN 91-550-2396-7.
  • Stockholmsspelet (1966)
  • Magisk diktteknik (1967)
  • Dikter (1968)
  • Svenska folksägner. Bokf¨rlaget Pan / Norstedts. Stockholm 1972. [Ny utg.: Stockholm 1973 (ISBN 91-1-711 581-7) og 1986 (ISBN 91-1-863541-5).]
  • Gasten i svensk folktradition (1973)
  • Vad folkdiktningen berättar om folkets liv förr (1973)
  • (Sm.m. Bengt Anderberg og Christina Mattsson): Fula visboken. 50 folkliga och erotiska visor valda och kommenterade. FIB:s Lyrikklubb nr 196, Tiden. Kristianstad 1977. ISBN 91-550-2143-3.
  • Harens klagan och andra uppsatser om folklig diktning (1978), [Ny utg. Harens klagan. Studier i gammal och ny folklore. P A Norstedts förlag. Stockholm 1982. ISBN 91-1-823081-4.)
  • Folkloristiska grundfakta. Institutet för folklivsforskning. Stockholm 1978. [2. oppl. 1983. ISBN 91-7352-024-1.]
  • Skogsdykaren (1979)
  • Oknytt (1983)
  • Skogsmusen och husmusen och andra gamla djursagor (1984)
  • Hejnumkärringen (1985)
  • Kvinnan som var gift med en varulv och andra folksägner (1985)
  • Råttan i pizzan. Norstedts. Stockholm 1986. [Norsk utgave: Den stjålne svigermor. J.W. Cappelens Forlag. Oslo 1987. ISBN 82-02-10932-9.]
  • (red): Folklorens betydelse. Föredrag vid NIF:s fjärde ämneskonferens på Hässelby slott 24-26.2.1984. Norstedts. NIF Publications No. 18. Stockholm 1987. ISBN 91-1-873341-7.
  • När king-kong spelar ping-pong (1988)
  • Sagan om Rane (1990)
  • En tjottablängare mellan lysmaskarna (1991)
  • Folkloristisk brevlåda. Lyssnarbrev valda och kommenterade. Norsteds och Bokförlaget Pan. Stockholm 1991. ISBN 91-1-894212-1.
  • Den stulna njuren. Sägner och rykten i vår tid. Norstedt. Stockholm 1994. ISBN 91-1-949042-9. [Billigutgave: MånPocket. Stockholm 1996.]
  • Guldvagnen på sjöbottnen (1997)
  • Kuttrasju (1998)
  • Namnen i almanackan (2001)
  • Rebecka och tigern (2001)
  • Glitterspray & 99 andra klintbergare (2005)
  • Ord i snön (2006)
  • Folkminnen (2007)
  • (Sm.m. Ulf Palmenfelt): Vår tids folkkultur. Carlsson. Stockholm 2008. ISBN 978-91-7331-059-8.

Priser og utmerkelser (utvalg)

[rediger | rediger kilde]
Årstall Prismottakere
2007 John Landquists pris
2006 Professor
2002 Sveriges Radios Novellepris
1994 Årets folkbildare
1984 Expressens Heffaklump
1979 Landsbygdens författarstipendium

Referanser

[rediger | rediger kilde]
  1. ^ Gemeinsame Normdatei, besøkt 4. mai 2014[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ a b c Sveriges befolkning 2000, oppført som af Klintberg, Bengt Knut Erik[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ Social Networks and Archival Context, SNAC Ark-ID w6vb0crf, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ Museum of Modern Arts online samling, MoMA kunstner-ID 36939, besøkt 4. desember 2019[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ «Offisielt nettsted». Arkivert fra originalen 27. januar 2015. 

Eksterne lenker

[rediger | rediger kilde]